♥ -

jag står just nu och lutar mig över sängkanten på min skyhöga säng, och dricker en kopp kaffe.

Står jag upprätt når den upp strax under bysten, det behövs en pall för att komma upp.. Så illa.

Nästa stora projekt, ombygge! En skiva av det kraftigaste laget och en ny tunn madrass.

Jag saknar någon att mysa i höstmörkret med, hoppas på att Cecilia hinner dyka upp ikväll.

Jag har tänt ljus i hela lägenheten, som jag saknat det i sommarens ljusa kvällar! Äntligen får jag!

Jag har börjat rita igen, eller jag har fått tillbaka viljan och lusten att sitta ner ett slag.

Nya jobbet går bra, men jag får alldeles för mycket fritid som jag inte vet vad jag ska göra av.

Därför söker jag ännu en gång, ett nytt jobb. Detta duger gott och bra ändå, men något fattas.

Jon har äntligen fått fast anställning, måste kännas otroligt skönt för honom! Jag är glad.

Zion är en riktigt stor pojke nu, han pratar, och det flyter. Ni förstår, eller?

Alltså, han babblar på hela meningar, pratar som en annan gör. Det är stort. Min pojke är stor.

Grötigt det blev men det får la duga så länge. Tänkte bara tala om att jag lever!

Förlåt mina vänner för den lilla uppmärksamhet ni fått på senaste, jag ska bli bättre.

Första stopp blir Emma, Lina x 2, Linda, och jag önskar att jag kunde säga Sophie...

Jag älskar er.